Med vÄr studie har vi för avsikt att besvara i vilken utstrÀckning företagens frivilliga personalredovisning pÄverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker Àven hur mÀngd och placering av personalredovisningen förÀndrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat tvÄ modeller. Dessa grundar sig pÄ de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom anvÀnt en statistisk metod för att mÀta sambandet mellan mÀngden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i tvÄ olika branscher redovisar sin personal i förhÄllande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lÀmnas. Metod: VÄrt syfte besvaras genom en studie av 65 Ärsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De bÄda branscherna har valts utifrÄn kriteriet att en bransch skulle innehÄlla tjÀnsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrÄn en uppstÀlld checklista med parametrar dels frÄn lag och rekommendationer och dels frÄn teori som behandlar frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio Ärsredovisningar.

Den samhÀllsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste Ären och fÄtt en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen gÄr mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken Àr en del av den samhÀllsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke pÄ att det Àr en allt viktigare tillgÄng. Med anledning av att det endast finns ett fÄtal regler för hur personalen skall redovisas, vÀljer företagen det sÀtt som passar repektive företag bÀst. Syftet med undersökningen Àr att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller nÄgon annan faktor.

Dagens arbetskraft prÀglas allt mer av en ökad mÄngfald, vilket stÀller krav pÄ företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder pÄ att instÀllningen till mÄngfald fÄr en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir sÄledes att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mÄngfald, samt hur ekonomistudenter upplever och vÀrderar arbetsgivarnas arbete med mÄngfald. En kvalitativ granskning av Ärsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestÀmt index.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvÀgagÄngssÀtt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgÄngsrikt jÀmstÀlldhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dÄvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje Är. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess Àr att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrÄnvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom sÄ fanns statistik angÄende personal med i Ärsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning dÀr jÀmstÀlldhet ingÄr.Forshaga kommun Àr en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero pÄ den könsordning som rÄder i samhÀllet dÀr det Àr tradition att vÄrdarbete och arbete med barn Àr kvinnorelaterat.

Syftet Àr att beskriva vilken information angÄende personalens sjukfrÄnvaro som förekommer i kommunernas Ärsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagÀndringen angÄende obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro kommer att fÄ för pÄverkan pÄ kommunernas redovisning. För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av SkÄnes samtliga kommuners Ärsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vÄr undersökning visar att samtliga Ärsredovisningar som vi har undersökt har innehÄllit information om sjukfrÄnvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmÀnhet anses vara öppna med information Àr sÀkert anledningar till att denna redovisning sker.

I mÄnga organisationer Àr personalen den viktigaste tillgÄngen för att skapa vÀrden, men det speglas inte alltid i Ärsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den Àr inte alltid enbart positiv. Trots det gör mÄnga företag redovisningen och vad Àr det dÄ som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen Àr att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i Ärsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning Àr att skapa legitimitet och dÀrmed anpassa sig till samhÀlleliga förvÀntningar. UpprÀttandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anstÀllda samt för att förse intressenter med information..

Uppsatsen syfte Àr att jÀmföra hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen pÄ Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen Àr dels att jÀmföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningen Àr idag, samt Àven hur det varit historiskt de senaste Ären. För att representera de tvÄ företagsgrupperna har tio företag frÄn varje respektive grupp valts ut med Ärsredovisningar frÄn Ären 1996-2004. Totalt har 60 Ärsredovisningar frÄn granskats och bedömts frÄn en checklista utformad utifrÄn den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Syftet med uppsatsen var att försöka hitta förklaringar till personalredovisningens utformning. Detta testades utifrÄn nÄgra valda variabler med hjÀlp av hypoteser. Vi har arbetat fram hypoteserna med utgÄngspunkt frÄn resultat av tidigare forskning inom Àmnet. Förutom att redogöra för tidigare forskning har vi Àven presenterat lagreglerad information och grundlÀggande begrepp för att ge lÀsaren mer information om Àmnet. De företag vi har valt att studera har varit Ericsson, NCC, Skandia, Swedbank och Telia.

Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera redovisningen av personalinformation som börsnoterade IT-konsultföretag lÀmnar i sina Ärsredovisningar, samt att göra en jÀmförelse av eventuella förÀndringar som skett mellan Är 1999 respektive Är 2003. Vi har genomfört en kvantitativ dokumentstudie utifrÄn 21 stycken Ärsredovisningar frÄn 1999 och 19 stycken Ärsredovisningar frÄn 2003. En checklista har anvÀnts för att analysera omfattningen och typen av information. Tre hypoteser stÀlldes upp för att undersöka samband mellan omfattning av personalinformation och variablerna företagsstorlek, Àgarstruktur samt andel utlÀndska Àgare. Den teoretiska grunden bestÄr av institutionell teori, personalekonomi angÄende informationsasymmetri samt tidigare forskning inom omrÄdet humankapital.

Syfte: Syftet Àr att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förÀndrats, och i sÄ fall anledningen till detta. Dessutom Àr syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vÄr undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrÄgats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Dagens informationssamhĂ€lle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrĂ„gar alltmer komplexa produkter. Det Ă€r företagens medarbetare som besitter förmĂ„gan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även aktiemarknaden har förĂ€ndrat sin vĂ€rdering som förskjutits frĂ„n företagets fysiska Ă€godelar, som Ă€r grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgĂ„ngarna. Dessa dolda tillgĂ„ngar Ă€r ocksĂ„ svĂ„ra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förĂ€ndrats nĂ€mnvĂ€rt de senaste hundra Ă„ren.

Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.